HÖGTRYCK

Med högtryck menas avtryck från tryckmediets upphöjda partier dvs. de bearbetade partierna i tryckmediet behåller vid avtryck papprets färg. Färgen anbringas på tryckmediet med valsar eller dabbar. Trycket klappas av eller trycks av i en tryckpress. Tryckfärgen kan vara oljebaserad eller vattenbaserad. Det färdiga trycket kännetecknas av en svag relief där de partier som består av papprets färg bullar ut lite från ytan.

Nästan alla sorters trä går att använda men ytan skall helst vara planhyvlad. Vanligast är att träsnittet görs på längdträstockar. Fibrerna ligger parallellt med tryckytan och bör vara förhållandevis lätt att bearbeta med knivar. Vissa hårda träslag kan även kortändan användas, dvs. ändträet. Fibrerna går då i 90° vinkel mot tryckytan detta kallas trägravyr eller xylografi. Numera är det vanligt att använda olika träprodukter från fanér till olika sorters spånplattor. Fördelen med dessa är att de inte slår sig så lätt, vilket annars lätt kan orsaka trubbel vid tryckningen.

TRÄSNITT

Längdträsnitt
Trästocken hyvlas och slipas så jämn som möjligt. Tänk på att kvistar är svåra att bearbeta och dölja i trycket. Med fördel kan träytan lackas med t ex shellack. Detta motverkar sprickbildning, frasiga linjer och färgen sugs inte upp i träet lika lätt. Man kan täcka ytan med tusch för att lättare se hur bilden blir medan man skär bort material - eller också målar man motivet med tusch så att man vet vad som skall skäras och vad som ska lämnas. För att undvika stora skador på kropp och inventarier kan en vinkel byggas som i sin tur sätts fast med tving eller dylikt i arbetsbordet. Kom ihåg att träytan är mjuk och alla märken i ytan kan synas i trycket. Vid bearbetning av träet kan man använda håljärn, stämjärn, knivar, eller punsar. .Förvara stockarna på ett ställe där de inte utsätts för fukt eller stora temperaturväxlingar då detta kan påverka träet så det slår sig eller i värsta fall spricker.

Ändträsnitt
Till ändträstockar används mycket hårda träslag som buxbom, päronträ eller körsbär. Dessa hårda träslag har inte så stora och tydliga årsringar i ändträet. Bitar av ändträ limmas ihop till större plattor och hyvlas tills de blir absolut plana. Lacka därefter med shellack som för längdträsnittet. Motivet graveras in med sticklar som slipats i 30° vinkel. De graverade linjerna får i tryck papprets färg. Alternativ till de extremt dyra ändträstockarna är t ex plexiglas och MDF-board.

FÄRGTRÄSNITT

Färgtyck från flera stockar
Den klassiska metoden för färgträsnitt är att använda flera stockar, en för varje färg. Man kalkerar konturstocken eller grundfärgstocken till erforderligt antal stockar och markerar respektive färgområden. Kontertryck kan också användas för att föra över grundfärgstocken till de andra färgstockarna. Passmärken bör märkas ut från grundstocken och överföras med densamma. Det är en fördel att från början räkna ut tryckordningen då färgernas egenskaper och kulör skiftar beroende på underlag och övertryck. Stockarna kan även kontursågas för att passa in i varandra, de kan då invalsas separat för att sammanfogas innan tryckningen.

Reduktionsmetoden
Här används en och samma stock till alla färger. Stocken tryckes med den ljusaste eller den mest utbredda färgen i så många tryck som upplagan avser. Sedan graveras den näst mest utbredda färgen i stocken och tryckes därefter på tidigare nämnda upplaga. Så upprepas proceduren tills erforderligt antal färger uppnåtts med samma stock. Nackdelen med metoden är att man ej kan trycka fler exemplar av bladet än vad som trycktes fån den första omgången med den första färgen.

Japanskt träsnitt
Baserar sig på flerstocksmetoden med den skillnaden att vattenbaserade färger används liknande akvarellfärger. Tryckningen göres för hand med ett redskap kallat baren, en handhållen platta tillverkad av bambublad(?) som gnides på papperets baksida vid tryckning. Papperets egenskaper är viktiga när man använder sig av vattenbaserade färger så till detta tillvägagångssätt brukas främst tunna japanpapper som tillåter en viss kontroll av tryckets framåtskridande genom baksidan.

LINOLEUMSNITT

Linoleumsnitt liknar i stora delar träsnittet men är mera lättbearbetat pga. materialets mjukhet och avsaknad av fiberriktning. Verktyg av klenare art kan användas och tryckningen underlättas av den jämna struktur som ytan på linoleumet erbjuder.

Andra material liknande linoleum t.ex. vanliga golvmattor och plastmaterial kan med fördel kombineras med högtrycksmetoder. Det man bör tänka på är hållbarheten och materialets benägenhet att reagera på lösningsmedel och vatten.

ÖVRIGA METODER

Mekaniska Högtrycksmetoder
Högtrycksformar kan även åstadkommas och reproduceras på konstgjord väg främst på fotomekanisk grund. Det vanliga förfarandet är att från film belysa ljuskänsliga material för att sedan framkalla eller etsa fram en relief i "stocken" eller tryckplattan. Till dessa tekniker hör framställningen av klichéer för tryckning i boktryck. Reproduktion av stockar kan även göras elektrolytiskt vilket innebär att formen "gjutes" av med koppar eller annan metall i ett elektrolytiskt bad. Metoden är numera ganska ovanlig och den som är intresserad kan läsa äldre teknisk litteratur. ( tex. Grafiska yrken.) Elektrolys har också använts till reproduktion av djuptrycksplåtar och används fortfarande för förstärkning av kopparplåtar med ett tunt lager järn för stora upplagor.

Typtryck
Med typtryck menas framställning och användning av stil och typer för användning i boktryck och dylikt. Stilframställning på handgjord väg med gjutinstrument tillämpas av ett fåtal hantverkare och konstnärer ännu idag, ett exempel är Richard Åhrlin. Då metoden gränsar till högtrycket tas det upp i korthet. Ämnet är dock att betraktas som alltför eget att gå in på närmare då det förtjänar ett större utrymme och är ganska väsensskilt från gängse konstgrafiska metoder.

TRYCKNING

Träsnitt och linoleumsnitt låter sig tryckas både för hand och maskinellt. För hand kan man använda en sked eller ett annat föremål som är glatt och slätt och försiktigt klappa av den infärgade stocken mot ett tunnare tryckpapper. Passmärken används vid flerfärgstryck och dessa kan med fördel ingraveras i marginalen på stocken eller i hållaren på bänken.

Infärgning av stocken kan ske med vals eller dabb. Anpassa färgen med hänsyn till de utskurna linjernas tjocklek då det är lätt hänt att trycket gror igen. Övertryckpressar (sk. Korrpressar) och digelpressar av olika konstruktioner tillåter snabbare och mera tillförlitlig tryckning. Trycket ställs in efter stockens höjd ( det är bra om man kan hålla sina stockar kring typhöjd då de flesta pressar är förinställda för detta.).

Efter infärgning av stocken tages ett antal provtryck för att se om däckeln behöver lappas upp, detta innebär tryckcylinderns lösa pappdäckel kan justeras med underlägg för att kompensera ojämnheter i stocken. Vissa pressar har färghus, det vill säga ett valsverk som distribuerar färg till stocken innan varje tryck vilket underlättar upplagetryckning. Färgen som används till högtryck bör ha en viss klibbighet och korthet. Om man inte har färger specialgjorda för högtryck kan även i viss mån litografisk färg användas ( ej Offsetfärg ). Sk. Pennfärg är utmärkt vid tryckning i pressar med valsverk då ingen risk för intorkning föreligger. Papperet ska vara ganska slätt vid tryckning för hand då det kan vara svårt att uppnå det tryck som behövs för att få enhetlig färgupptagning. Undvik även allt för grängat papper vid maskinell tryckning då det är lätt hänt att papperet tar upp färg från stockens skurna ytor. Torkning av tryck sker med fördel i ett torkställ eller upphängda i klädnypor då färgen kan vara klibbig och smeta efter tryck.

Korrigering
Vid felskärning i trästockar sparar man den utskurna flisan och limmar tillbaka den med trälim under tryck. Hela bitar av stockar kan sågas bort och nya limmas dit, tänk bara på att vara försiktig så att nivåskillnader inte uppstår i stocken. I MDF-board och andra fasta trämaterial kan fyllnadsmassa av sågspån/lim eller spackel användas och slipas till samma struktur som det omgivande partiet. Var försiktig vid tryckning i press då spackel lätt kan lossna och förstöra gummivalsarna i färghuset. Om stockarna av någon anledning slagit sig kan man rätta till detta med en fuktig trasa som anbringas på den konkava sidan över en natt. Då tar träet upp fukten på den sidan och rätar ut sig.