HISTORIA

Hur det började

Grafikens historia börjar med träsnittets upptäct i Kina omkring år 300 Fkr. Först användes träsnittet till att dekorera tyger med mönster som överfördes från en skuren träplatta infärgad med färger av växtpigment. Sedermera när tillverkningen av papper kom igång användes tekniken till enkla böneblad som i spreds i mängder som amuletter.

Kunskapen om papperstillverkningens hemligheter spreds till Europa med araberna under tidig medeltid och anpassades till de västerländska förutsättningarna. Det gällde främst råmaterialet till papperet som i österlandet oftast var olika växtmaterial som här ersattes med lump. Även formarna som användes för forma papperet modifierades, de bambustavar som bildat den fina matta som pappersmassan filtrerats genom ersattes här med metalltråd.

Papperet ersatte snabbt det dyrbara pergamentet, och snart upptäckte man här i väst att man kunde mångfaldiga bilder genom att trycka från trä och metall.

Gravyrtekniken som länge använts för dekoration av vapen och rustningar passade utmärkt för den att göra detaljrika illustrationer i den lilla skala som krävdes för att få plats i de böcker som genom Gutenbergs försorg började spridas i Europa på fjortonhundratalet. Kopparsticket utvecklades snabbt till fulländning av Konstnärer som Albrecht Dürer och Martin Schongauer.

Kopparsticket

Grafiken fick sin naturliga tillämpning i boktryckarkonstens Europa på femtonhundratalet. Behovet att sprida reformationens läror till massorna som saknade läs och skrivkunnighet skapade ett stort behov av illustrationer. En flod av illustrerade böcker och tryck spreds över kontinenten, burleska satirer blandades med devota helgonbilder. Religionskrigens propaganda skapade den första masskonsten.

Bland de konstnärer som var populärast finner vi Dürer. Hans produktivitet och mångkunnighet garanterade honom redan under sin livstid stor berömmelse. Han föddes in i en guldsmedsfamilj och fick tidigt lära sig om metallernas egenskaper och teckningskonsten. Genom sina resor kom han i kontakt med renässansens humanister i Italien och förde med sig ett nytt bildspråk tillbaka till nordeuropa . Dürer var också en av de första som provade att etsa i järn och i koppar.

Grafikens Guldålder

Med renässansens och barockens friare konstnärsroll såg många konstnärer möjligheten att sprida sina egna verk över Europa. Det vi idag kallar orginalgrafik uppstod. Hittills hade man kanske inte ägnat konstnären bakom bladet så stor uppmärksamhet, nu blev det plötsligt "inne" att samla på grafik. I Holland blomstrade konstlivet med uppkomsten av en ny sammhällsklass; det fria borgerskapet. De hade råd att köpa konst för att smycka sina hem, bilderna behövde inte vara av religiös karakrär som förr när kyrkan var den stora beställaren.

I Holland hittar några av de konstnärer som först insåg nyttan av att sprida sin berömmelse med hjälp av grafik; Rubens och Rembrandt. Upptäckten av etskonsten förde också med sig en snabbare och friare stil, man kunde teckna direkt i det tunna vaxlagret på plåten istället för att använda sig av den betydligt långsammare kopparstickeln.

Rembrandt förstod snabbt att kombinera de etsade linjerna med den mjuka svärtan hos torrnålen och skapade några av grafikhistoriens vackraste blad.

Formalisering och reaktion

Reproduktionsgrafiken stelnade ganska snart i ett maner. Under sexton och sjuttonhundratalet spreds grafik i stora mängder, både i lösa blad och i böcker. För att rationalisera produktionen av illustrationer arbetade hantverkare i lag med bilderna, en kanske graverade kläderna och en annan bakgrunden. För att detta skulle fungera krävdes att man tillägnade sig ett formaliserat sätt att gravera så att ingen del av bilden "stod ut" från det andra. Grafiken blev sällan konstnärligt intressant.

Under artonhundratalet kom en reaktion mot detta. Konstnärer, främst från kretsen kring impressionisterna i Frankrike, kom att intressera sig för grafiken. Etsarkonsten återupprättades med konstnärer som Manet och Whistler. Intresset för att samla grafik fick ett uppsving och man började gräva fram konstnärer vars grafiska produktion kommit i skymundan de senaste århundradena. Ett stort intryck på den moderna grafiken gjorde "upptäckten" av Piranesis och Goyas mörka etsningar från slutet av sjuttonhundratalet.

Modernismen

Med modernismen kom ett friare förhållningsätt till de konstgrafiska teknikerna. Konstnärer som Picasso och Klee började blanda olika tekniker på ett och samma blad. Bildrummet revolutionerades, man betonade ytor och färger. Man inspirerades av särlingar som Blake vilken tidigt gav utlopp för sina visioner i underliga färgtryck. Radikala konstnärer som Kollwitz och Groz såg i grafiken ett sätt att nå ut till arbetarklassen.